Ett jävla spektakel

Blev så otroligt less på att sitta hemma fråmåt eftermiddagen idag, började irritera mig så in i helvete på alla. Så till slut gick ut runt kl 18 och ingen verkade vilja träffa mig, så jag tog en promenad. Först till medis, sen ner mot slussen. Dock inte götgatan utan på smågator som jag inte vet vad de heter. Satt på stenmuren ovanför slussen, under gången från katarinahissen ett tag och rökte. Kallt, blött och jävligt. Rätt skönt. Insåg hur jävla fult allt är också.
Tog sedan tunnelbanan till st. Eriksplan och gick till det fula, äckliga, illaluktande, trasiga stället under tunnelbanespåren, bara för att få känslan av att vara på väg någonstans. Tog mig sen tillbaka mot tunnelbanan men ångrade mig och vandrade runt där ett tag, runt parken som jag har glömt vad den heter. I ena änden av parken, träffade jag på dagens första riktigt trevliga människor. Det var tre medelålders kvinnor som stod och gjorde pannkakor. Mitt på gatan.
- Vill du ha en pannkaka?
- Nej tack..
- Det är gratis!
- Okej.. ja men då kan jag väl ta en då.
- Du får två!

Jag blev glad! Alla borde vara lite mer så. Inte bara tänka på sig själva, utan göra någonting för andra ibland också.
Så när jag ätit mina pannkakor fortsatte jag gå en stund, hade fortfarande inte den minsta lust att gå hem. Promenaden blev sammanlagt ca tre timmar. Väldigt skönt faktist. Dock ej ekonomiskt, rökte minst upp två tredjedelar av mitt paket.
Träffade sedan Freja och Jakob, vi mötte även Adrian och hans vän.
Nu ska jag nog avsluta kvällen med någon trevlig film.